Avslutning tillsammans med Filmläger för tjejer

Fantastiskt bra texter läses upp för fullsatt aula.

Cinna, för det mesta bakom kameran

Inslaget i P4 Halland

För att lyssna på Olivia, Ebba och Lina klicka här. Inslaget från skrivlägret kommer cirka 2 timmar och 30 minuter in i sändningen, efter filmlägrets. Det finns också en bild på när de intervjuades.

Majas text

Ibland tänker jag alldeles för mycket, överanalyserar minsta grej. Ibland så mycket att det känns som att min hjärnsubstans sakta ska rinna ut ur öronen. Jag vet det låter rätt äckligt, men det känns faktiskt så. Och så är jag också det, äcklig alltså. Iallafall enligt tjejerna i min klass. Det är en av anledningarna till att jag inte umgås med dem.

"Asså Elli vad gör du egentligen?" Det var Karl som undrade. Han stod nedanför trädet där jag satt uppflugen. "Har du kollat dina ögon på sistone? Jag sitter ju och filosoferar i ett träd, syns inte det ganska tydligt? Svarade jag, steg ner på grenen under mig, tog ett skutt ner på marken och landade bredvid min bror. "Och om herrn ser lite dåligt, så står jag här nere alldeles bredvid dig nu! Han svarade med skrovlig, gubbliknande röst. "Helt makalöst! Rena rama trollkonsten måste jag säga!" Vi skrattade och han rufsade om i mitt ljusa och redan trasliga hår.

Och det var så vi i min familj höll på, lite knäppa men hur glada som helst.

Min familj består alltså av mig, Elisa, eller Elli som de flesta kallar mig, mina bröder Karl och Noa, mamma och pappa, min hund Lille John, grisarna och vår knäppa höns. Och just det ej att förglömma, familjens lilla fetknopp, min minibror Gimli. Tyvärr så heter han inte det på riktigt (mamma tror att han skulle bli retad i skolan...) men jag kallar honom det ändå! Jag menar vem vill inte bli namngiven efter en fet, skäggig liten dvärg, från en film!?

Vår familj är bosatt på en gård i en liten by som heter Stenetorp, det ligger typ in the middle of nowhere. In the middle of nowhere finns EN liten lantisskola. Allt som allt går där fyrtiofem barn på skolan, alla känner alla känner alla, och de flesta är dessutom släkt. I min klass är vi elva stycken, fem tjejer och sex killar. Alla tjejer i klassen är lantisbrattar. sådana som låtsas att e är från Stureplan,vill ha de senaste grejerna och sminkar sig dessutom lite väl överdrivet. Killarna är helt tvärtom, deras liv kretsar runt epa-traktorer och hur mycket man kan trimma dem. Mellan dessa två världar finns jag, och Gordon, min bästa vän. Vi har varit vänner sen barnsben och tänker nästan med en och samma hjärna. Han är bäst. Vi är bäst, och så kommer det förhoppningsvis alltid att vara.

Jag tycker inte att man ska leva efter vad andra tycker, dela upp världen i olika skikt. Vi är alla människor, lite olika men, fortfarande i grund och botten samma, myntade på samma sätt, gödda med samma gödsel. Ingen skall behöva bli dömd av sitt skal, utan det som finns innanför, äggulan liksom. Och så är det i min och Gordons värld.

Människorna lever, jobbar och dör, så är det med nästan alla. Sen finns det några "outstanders". Jag tror att jag är en av dem. Jag vill leva, uppnå nånting, göra ett av tryck här på jorden. Annars vore det som att jag inte funnits, borta med vinden så fort jag dör.

Olivias text

Jag hamnade vid din profil av ren slump. Det enda jag såg var en vacker tjej som verkade ha det roligt på sin semester. En vecka senare hör jag att du ligger döende på ett sjukhus i Thailand. Klumpen i min mage växte mer och mer och hjärtat började slå hårt. Samma dag som jag får reda på att du är sjuk får Jasmine ett samtal om att du är död. Vi börjar gråta samtidigt. Nu kanske du tycker att det är konstigt att jag gråter över dig eller känner sorg när jag inte ens känner dig men det struntar jag i. Du var så ung… precis tagit studenten och ut i verkliga livet med underbara vänner med dig. Hur skulle du kunnat veta att den resan skulle bli din död? Hur skulle du kunna veta att du aldrig mer får öppna ögonen och se det vackra runt omkring dig? Du sköt upp livet för att leva.
Livet består av sorg och glädje och man behöver lära sig att hantera båda, men hur svårt är inte det? svaret på den frågan finns nog inte. varje dag så blir det lättare och lättare men det tar tid. Jag kände inte dig men ändå sörjer jag. Det är människans naturliga instinkt att göra. Jag blev så otroligt berörd och jag vet inte varför. Kanske för att du var så ung och hade hela livet framför dig men i slutändan missade hela.

Matildas text

En gång fanns en flicka vid namn Jenny. Hon levde på en ö vid namn Porte Pilose. Men den var mest känd som sjörövarstaden eftersom den var centrum för sjörövare runt hela världen. Den mest kända och farliga var kapten Vargtand. Det var även han som tog hand om Jenny men han kallade henne Sjörövarjenny. Det fanns inga andra barn på ön så Jenny hade inte så många att leka med. Hon var vän med alla sjörövarna på ön och lyssnade gärna när dom berättade om sina äventyr eller legender om skepp som seglat på haven. Men hon hade en vän som hon kunde vara med. En blå papegoja som hette Jolly Rodger. Jolly var en mycket speciell papegoja för dom flesta papegojor förstår inte vad man säger. Men Jolly förstod varenda ord och dessutom kunde hon prata själv. Kapten Vargtand hade aldrig visat Jenny fastlandet men han sa att hon skulle få se det när hon blev äldre och själv blev en sjörövare. Han sa att eftersom han var sjörövare så skulle hon bli det också och bli havens skräck precis som han. Jenny gjorde sitt bästa. Hon tyckte om att segla och vara på båten. Men att slåss med svärd och få folk att gå på plankan det tyckte hon mindre om. En dag kom Kapten Vargtand och hans män hem till ön efter att ha varit ute och rövat. Dom hade med sig flera kistor fulla med rikedomar. Men en av kistorna var full med böcker.” Släng den kistan i hålan sa Kapten böcker har vi ingen användnign av. Jenny smög ner i hålan senare för vissa saker som katen tyckte var skräp tyckte Jenny var rätt intressant. Hon hittade böckerna. Men vad är det här sa hon. Dagbok stod det på boken. Jag läser den sen. Den kvällen gick Jenny för att dricka lite vatten innan hon skulle sova. Där satt Långeman och pratade med kocken Peter. Jenny stod och lyssnade.” Tror du Sjörövarjenny blir någon sjörövare någon gång frågade Peter.” Om hon är som sin far så är chansen liten sa Långeman. Vad menar han? tänkte Jenny.” Ja Buster är en bra sjöman men att slåss har aldrig varit hans grej. Vem är Buster ?. Tänk om hon får veta att kapten inte är hennes far? sa Peter. Knappast när hon är redo ska hon bli sjörövardrottning och se till att hans namn fortsätter att vara det mest fruktade på haven. Va? tänkte Jenny under alla dessa år har han lurat mig. Jenny blev rädd och sprang iväg till Jolly.” Jolly kapten har ljugit för mg under alla dessa år sa Jenny. Vad menar du?. ” Jag hörde Långeman och Peter prata dom sa att kapten bara har tagit hand om mig för att han ska ha en arvinge så att hans namn fortsätter att vara det mest fruktade på haven. ” Vi ger oss av du tycker ju ändå inte om att vara sjörövare sa Jolly. ” Bra ide sa Jenny. Hon smög iväg till kartrummet där kartorna förvarades hon bredde ut en karta på bordet. Det här ser bra ut tänkte Jenny. Hon tog kartan,packade ner sina saker och smög ner till hamnen. Hon och Jolly gjorde iordning ett skepp och seglade iväg. ” Vart ska vi? frågade Jolly.” Till Port Valle det ligger åt sydost.” Det lär dröja några dagar innan vi är framme. Nästa dag hittade hon en hemlig dörr på skeppet.” Wow sa Jenny. Rummet var fullt med guld. ” Nu har vi så vi klarar oss ett tag. ”Land i sikte skrek Jolly en morgon.” Okej hissa seglet så tar jag rodret sa Jenny. Dom seglade mot land. ” Se så många människor och så många barn. ” Ja men domsetr inte ut som vi sa Jolly. ” Nej jag kan nog inte använda min sjörövarkläder här men jag hittade lite kläder därnere.” Jag kanske kan sy om dom lite sa Jenny. Jenny gick ner under däck och började jobba. ” Vad tycker du Jolly?. ” Ser bra ut. Jenny och Jolly upptäckte att folk beteede sig annorlunda än på Porte Pilose. ”Alla är så snälla sa Jenny. ” Ja verkligen sa Jolly. Dom första dagarna höll dom sig i skuggorna och höll koll på hur folk uppförde sig. Tillslut lärde sig Jenny hur normala barn levde och gjorde sitt bästa för att passa in. Dom såg till att Jenny fick börja i skolan. Ganka snart hade hon fått vänner och hon berättade historier som hon hört på Porte pilose. Men att hon växt upp med sjörövare och nu levde på en båt med bara en papegoja som sällskap höll hon för sig själv. För hon hade höert talas om barnhem och hon var rädd att om folk fick reda på att hon inte hade några föräldrar så skulle dom skicka bort henne och då kansle hon skulle hamna hos några hemska människor och det ville hon inte. En dag regnade det ute. Jenny visste inte vad hon skulle göra. ” Jag har fortfarande inte läst den där dagboken jag hittadesa Jenny. Hon började läsa. Nittonde Augusti kära dagbok idag var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Bröllopet mellan mig Sally Star och Buster Sea. Jag tror att han och jag kommer att bli lyckliga tillsammans. Men jag oroar mig jag tror att Jocke var förälskad i mig. Han gav sig av så fort han fick veta att jag var förlovad med Buster. första September. Kära dagbok idag fick jag reda på att jag är gravid om fem månader är det dags. Det spelar ingen roll om det blir en pojke eller flicka vi blir glada hur som helst. Jag har inte hört något från Jocke på länge jag undrar om han har kommit över att jag älskar Buster och inte honom. Tredje September. Kära dagbok idag fick jag ett brev från Jocke. Han skriver att jag är en dåre som gifte mig med Buster. Men jag tror inte att han vet vad sann kärlek är för något. Vi flyttar om några dagar så att han inte kan hitta oss. ” Det verkar som hon skriver när det händer någt speciellt sa Jenny. Femte Mars kära dagbok. Idag var en lcycklig dag. Jag och Buster har fått vårt första barn. En frisk liten flicka. Vi har bestämt att ge henne namnet Jennifer. ” Ganska likt Jenny sa Jolly. ”Ja faktiskt sa Jenny. Jag ser framemot ett lugnt liv stod det i boken.” Konstigt det verkar vara det sista hon skrev sa Jenny. Kortet föreställde en man och en kvinna. ” Det måste vara hon och hennes man sa Jenny. ”Jag tycker jag känner igen honom sa Jenny. ” Det är inte någon av kaptens mannar sa Jolly.” Nej jag inbillar mig säkert sa Jenny.” Den där Jocke hon skrev om verkar inte ha varit någon trevlig typ sa Jolly. ” Nej verkligen inte sa Jenny. Jenny använde guldet för att köpa det hon behövde. Men alla undrade såklart var hon hade fått det ifrån men hon sa till alla att hon lovat att inte berätta det för någon. Kapten hade förstås fått veta att Jenny var borta. Men han visste inte vart. Jenny hade hittat information om Sally Star. Hon hade försvunnit för flera år sen. Folk trodde att hon hade flytt för att lev med sitt barn ensam. Men Jenny hade en stark känsla av att det inte var så. ” Kolla vad jag hittade i dagboken sa Jolly. ” Vad är det.” Vet inte riktigt det är av metall och det står något på det. Fer står det sa Jenny.” Det påminner om ditt halsband sa Jenny. Ända sen Jenny var liten hade hon haft ett halsband men det var trasigt. Det stod Jenni på det. Hon hade alltid trott att dom hade gjort fel och att det skulle stå Jenny. ” Se dom passar sa Jenny det står Jennifer. ” Det var inget fel på ditt halsband ditt riktiga namn är Jennifer.” Då måste ju Sally star vara min mamma.” Men varför har du levt med kapten Vargtand och inte med dina föräldrar. ” Jag vet inte men nu vet vi ju sanningen så vi ger oss av imorgon.” Vart ska vi? ” Vi ska hitta mina föräldrar vi vet ju deras namn så dom borde ju finnas någonstans vi måste försöka iallafall. Den kvällen var Jenny och Jolly på resturang. När dom hade ätit kom kapten Vargtand in. ” Vi äter snabbt och fortsätter sen. ” Va sa han plötsligt. Buster det var inte igår. ” Jocke vad gör du här. Jocke? tänkte Jenny. ” Jag kom för att avsluta ett par saker. ” Känner du honom frågade en av Busters vänner. ” Ja men det var längesen han var en vän till mig och min fru. ” En vän, en vän hon älskade mig det vet jag att hon gjorde och du stal henne från mig. ” Nej Jocke hon älskade inte dig hon älskade mig.” Du ljuger du stal henne från mig och för det ska du straffas igen. ” Igen vad pratar du om? frågade Buster. ” Var är Sally? ”Jag har inte sett henne  på flera år hon försvann med vår dotter. ” Nej det gjorde jag sa kapten. Vaa? Hon hade varit min dotter om Sally hade gifts sig med mig.” Jag tog bara det som tillhörde mig. ” Sally försökte fly hon vägrade inse att hon älskade mig så jag gjorde mig av med henne. ” Du dödade Sally. ” Du tog Jennifer var är hon Jocke säg det nu ditt odjur skrek Buster av ilska. ” Jag är kapten Vargtand nu och vad spelar det för roll var hon är du får aldrig se henne igen ändå. ” Varför Jocke. ” Sally förstod aldrig vilken dåre hon var som gifte sig med dig. ” Jag kunde göra henne till havens drottning. ” Hon kunde ha haft så mycket, Hon borde ha älskat mig. ” Det finns nånting du inte kunde ge henne som är viktigare än rikedomar. ” Jaså Vaddå? ” Kärlek sa Buster. ” Det där är bara trams jag är färdig med dig nu. ” Nej sa Jenny och kom fram. ” Var det därför du försökte få mig att bli en elak mördare för att du hatade min pappa. ” Han förtjänade att lida som jag har gjort sa kapten. ” Nej kapten jag tänker aldrig bli någon sjörövare aldrig. ” Din otacksamma unge sa kapten och tänkte skjuta henne. Jenny sprang iväg och kapten följde efter. Jenny hade bott i staden tillräckligt länge för att känna till alla gömställen. Kapten visste inte vilken båt hon hade tagit. Hon har nog seglat härifrån. Han seglade ut med skeppet.” Kom  igen Jolly mot skeppet. Dom sprang till sit skepp och gjrde iordning kanonerna. ” Ge eld skrek Jenny. En kanonkula flög genom luften och åkte rakt genom skeppet som kapten var på.” En bra kapten följer med skeppet ner i djupet det sa han alltid sa Jenny. Jenny gick tillbaka till dom andra.” Kapten Vargtand är borta sa Jenny.” Bra gjort Jennifer sa Långeman. ” Men vad ska ni göra nu? frågade Jenny. ” Vi stannar här och lever ett vanligt liv. ” Låter bra sa Jenny. BUster kom fram. ” Jennifer sa han. ” Pappa sa Jenny. Hon sprang mot honom ch gav honom en stor kram. ” Jag trodde att jag hade förlorat dig sa han. ” Under hela den här tiden trodde jag att jag var ensam. ” Jag har aldrig kunnat glömma dig sa Buster. ” Men hur kommer det sig att du känner kapten Vartgtand? frågade Jenny. ” Jag känner honom som Jocke Ocean han var en bra sjöman och en kär vän. ” Ända tills vi träffade Sally vi blev båda förälskade i henne. ” Men som du vet älskade hon mig. ” När han fick veta att Sally och jag skulle gifta oss så gav han sig av. ” Bitterheten och svartsjukan tog över honom. ” Och det slutade med att han blev kapten Vargtand? frågade Jenny. ” Ja men hur han hittade oss det vet jag intesa Buster. ” Det kan jag svara på sa Långeman. ” Han lyckades ta reda på var ni fanns och kidnappade Sally. ”Han ville att hon skulle bli hans sjörövardrottning och du skulle bli nästa stora sjörövarprinsessa. ” Sally försökte fly på nattenmen kapten såg inte så han trodde att det var en spion från ett fiende skepp och sköt henne. ” Dödade han henne? frågade Jenny. ” Ja svarde Långeman men dig skonade han. ” Han tog med dig till ön och uppfostrade dig som sin egen dotter. ” När du var redo tänkte han använda dig i sin hämnd mot Buster. ” Vaddå för hämnd? Du vet ju att kapten var rasande för att Sally älskade Buster och inte honom.” Han tänkte lura i dig att Buster dödade din mor.” Så att jag skulle vilja hämnas på honom.” Ja han visste att Buster skulle känna igen dig och då skulle han lida ännu mer för att hans dotterville ta livet av honom det var hans plan sa Långeman.” Tills jag fick reda på sanningen och rymde sa Jenny.” Precis sa Långeman.” Men var har du bott egentligen? frågade Buster.” Jag har bott på mitt skepp nere i hamnen.” Från och med nu ska du bo hos mig sa Buster.” Gärna pappa men det är någon som jag vill att du ska träffa.” Jolly kom hit. Jolly kom flygandes.” Pappa det här är Jolly Rodger min allra bästa vän.” Trevligt att träffas Buster sa Jolly.” Detsamma sa Buster.” Jag hoppas att det går bra att Jolly flyttar in också.” Självklart sa Buster. Jenny bytte namn till Jennifer och bodde med sin pappa tillsammans med Jolly. Skeppet sålde hon och det mesta av skatten skänkte hon bort men hon behöll en del av den ifall det skulle behövas. Jennifer var glad att hon kunde leva som en vanlig tjej. Nu kunde hon berätta om sitt liv påPorte pilose och kapten Vargtand. Slut

Helt galet underbart gäng